Här kommer en bitterfittas bekännelser...

Just nu ligger jag i sängen inklämd mellan två snusande och sovande barn. En plats som jag i vanliga fall älskar.

Här ligger jag med skitigt hår och i ett amningsnattlinne som har sett sina bästa dar och önskar att jag satt med maken på UNICEFs humorgalan.

Min man har nämligen en älskarinna som jag är grymt svartsjuk på och det är hans jobb för UNICEF.

Inte nog med att han nu ikväll sitter på galan och har trevligt utan i förrgår kom han hem från en fältresa.

I vanliga fall är jag stolt över vad han gör men efter att ha kört all markservice själv den senaste tiden så är jag slutkörd.

Så istället för att vara stolt och glad för honom så är jag svartsjuk. Jag beter mig precis som om UNICEF vore hans älskarinna. Tänk er själva hur det vore - här är hon en tjej som gör en massa bra för varenda unge. Hon är berest och utbildad, hon frotterar sig med alla möjliga kändisar och hon berikar min mans liv på ett sätt som jag inte kan. Dessutom när hon tar över hans tid för mycket, så sitter hon med trumfkortet för vem kan klaga på att han jobbar för mycket när han gör det för välgörande ändamål? När han gör det för att små, behövande, fattiga barn ska få det bättre?

Tja, den här trööötta och patetiska frun som hade velat få vara med ikväll i en snygg klänning.

Så ikväll när det borde handla om att öppna sitt hjärta och hjälpa andra behövande, så har den här Häxan Surtant mest tyckt synd om sig själv för att hon tycker att hennes man jobbar för mycket & för att han bryr sig mer om andra än sina närmsta.

Nu hoppas jag att ni kära läsare har lite överseende med denna griniga tant - som man säger även solen har en baksida och detta var min ;-)

Ja, ja sånt är livet