Sorg
Är så dränerad efter en timmes besök hos mamma. Inte pga något mamma gjorde... Hon var förhållandevis pigg och glad.
Nej, dränerad eftersom när det bara är VI två så blir det så tydligt att jag inte kan knyta an, inte kan fördjupa vår relation till att bli mer äkta och varm.
Det är så totalt ångestladdat att inse att vi inte har något att säga varandra. Att tystnaderna oss emellan inte är något att vila i. Tystnaderna gör det så uppenbart att det enda som håller oss samman är vårt blodsband.
Jag upprepar mig själv - mamma är bara en spillra av den hon en gång var. Livet har varit tufft mot henne och hennes val har gjort henne än mer ensam, utsatt... Och jag ser detta men kan inte ta in det för jag orkar inte. Min oförmåga att släppa all smärta som hon och pappa har åsamkat mig får mig att fastna i skuldkänslor.
Så varje möte med henne blir såå laddat med sorg. Sorgen över att jag aldrig hade en mamma och att jag var ett försummat barn som var mamma åt sin mamma.
So true...
Dags igen.... På väg till sjukhuset för att hälsa på mamma . En vecka sedan sista besöket och endast plikten som får mig att åka. Blir intressant att se hur hon mår efter sin armbågsplastik och hur länge hon får stanna på rehab.
En vecka av skuldkänslor och sorg... Hon blir aldrig min mamma och jag vill inte ta hand om spillrorna
När man glömmer
...sin tankebok hemma.... När tankarna surrar och det är svårt att avgöra vad som är mitt ansvar, min panik, min stress... När andra använder mig som mental soptunna men vill inte ha mina råd... Varför ger jag då min energi till de?
Jag får inget tillbaka förutom ÅNGEST... Kan inte rädda världen - inte mitt ansvar och inte mitt liv. Jag har kommit längre och jag väljer ljuset....
Det är mitt ansvar mot mig själv och mina närmaste
Saknar min tankebok
Hur?
Hur gör man slut med sina föräldrar och syskon? Går det att bara göra det mentalt? Öka avstånd? Inte ätas upp av skuld? Hur?
True
He never hit me
Väldigt bra skrivet och tyvärr alldeles för träffande:
Du försvann
Utmaning...
Att våga vara sann mot sig själv och känna alla känslor fullt ut... Att det ska vara en sådan utmaning....
Ångest laddat att bli vuxen fullt ut och ta ansvar för att bryta mönster och inte föra vidare dem
Funderingar
Jag funderar på att låta denna blogg gå i graven... Vila i frid mm.
Livet
Fjärilseffekt
Fröken Lagom mår sådär - för mycket yttre störningar för att det inre ska vara balanserat
Paisley
På väg
Då var det dags för en jobbresa. Är på väg till Glasgow och min senaste jobb resa var cirka 10 år sen. Så att jag är taggad är en lätt underdrift :-)
Löpeld - ta tjuren vid hornen
Känns som jag återigen har öppnat Pandoras ask...
Familjemönster som går runt i cirklar om och om igen. Alla pengar och timmar som jag har spenderat i terapi. Frustrationen över upprepningarna som känns som de pågår i evigheter.
På söndag ska jag ta tjuren vid hornen och ge mamma min sanning och anledningarna till mitt avståndstagande. Har blivit inträngd i ett hörn och den enda vägen ut är sanningen.
Mamma har redan skapat en löpeld av skvaller och mobiliserat ett försvarslag. Utan att veta vad allt rör sig om så ringer hon bl.a. min svärmor och gråter och ojar sig över min attityd. Gör mig så jävla arg.
För återigen trumfar handikapp - allt hon gör förklaras och rättfärdigas av hennes handikapp.
Det här kommande samtalet vet jag inte var det kommer att hamna. Jag vet inte om djungeltrumman kommer att ljuda och om hennes försvar kommer att komma galopperande för att bannlysa mig
Vi får se
Jul, jul strålande jul
Seriöst.... ?!?
Jag är så Grinchen... Jag vill helst av allt skippa allt detta förbannande julfirandet! All denna jävla ångest, köphets, alla MÅSTEN och all SKULD...
Grundtanken är ju god - att fira med nära och kära och umgås, äta gott etc - mmm, den kan jag ju köpa. Om jag nu fick göra som jag ville - fira enbart med de som jag vill fira med...
Men likt förbannat varje år så kommer November och julångesten börjar. Firar man utomlands så måste man ju ses innan, efter, under, över... Firar man med vänner - samma sak där. Firar man hemma ja då ska man likt förbannat ses innan, efter, under, mellan och FRÄS!!!!
Får fundera på att bosätta mig utomlands igen för då slapp man skiten.
Bitter?! Tja lite
Även en tigerhona blir trött ibland
Denna höst har varit så intensiv... Riktigt dränerande, att nu när ett par månader med 60 % arbetstid gäller, så känns det som semester.
Trött just nu..,
Denna veckas realitet ser annorlunda ut
Sämre kan man ha!
Teknikens under
Alltså hade velat skriva ett mail, spara ett utkast och maila det dan därpå under kontorstid.
Min ifån må vara ett geni av senast teknologi men ovanstående funkar inte....
Och maila dagtid hinns inte med på jobbet - eller rättare sagt - jag sitter så att alla ser båda mina skärmar och privat mail är inte optimalt.
Så är det!
Puss och god natt
Stämmer - dags att pröva kanske?
