vatten under broarna - Svinalängorna

Oj, oj, oj mycket vatten har runnit under broarna…

 

Julen är äntligen över – hurra, hurra!! Det här årets mentala påfrestning är över – sååå skönt.

 

Jag är glad att jag stod på mig angående den 25:e december och åkte ut till mamma och firade utan min familj. Det var en oerhört bisarr kväll och den bara bekräftade det jag hade befarat.

 

Till mammas försvar så höll hon vad hon hade lovat och det bjöds inte på någon alkohol… MEN tyvärr så var hon redan total bortdrogad när jag kom och abstinensen fick henne att agera precis så som hon gjorde förr i tiden.

Hon var mest stressad och fick ett antal raseri utbrott på oss – speciellt på Karins kille som bara försökte vara snäll och hjälpa till.

 

Dessutom så är det lika deprimerande som vanligt att åka ut dit och se hur äckligt skitigt det är… Sedan blir det ju inte bättre av att veta att mamma har tackat nej till trygghetslarm och hemtjänst – mamma hade många olika anledningar för detta men förmodligen handlar det främst om pengar.

Så allt det som jag har gjort för mamma har hon i princip tackat nej till – och jag känner att jag varken vill eller orkar göra mer. Och jag ska någon dag ta mig lite tid och sätta mig ner och skriva ett brev till min syster, pappa och styvmamma och ta upp det som jag faktiskt har gjort och att jag inte vill göra mer.

 

Sedan var det dags för den 27:e och firande hemma hos oss. Som förflöt utan större problem – förutom att det första mamma frågade när hon kom var om hon fick låna pengar av mig. SUCK!!

Och sen kunde hon bara koncentrera sig på att se till att jag inte skulle glömma bort att låna henne pengar…

 

Efter den 27:e så var det mammaledigt – inga träffar bara en massa telefonsamtal… Tyvärr så blev hela familjen sjuk över Nyår, så vi stannade bara hemma och segade oss igenom jullovet.

 

Vad mer?

 

Jag var med min man och såg Svinalängorna http://sv.wikipedia.org/wiki/Svinal%C3%A4ngorna_(film)

 

Och puh, vad jag grät – mycket bra film men mycket tung… Och enligt min man så agerar jag gentemot min mamma precis som Noomi Rapace gör i filmen… Jag blir tvär, stressad och sluter mig… Och det stämmer ju… och tyvärr efter julen så känner jag mer och mer att jag helst av allt inte skulle behöva umgås alls med min mamma mer.

 

That’s it folks

RSS 2.0